1För sångmästaren; »Fördärva icke»; en sång av David, när Saul sände och lät bevaka hans hus för att döda honom.#2Rädda mig, min Gud, från mina fiender, beskydda mig för mina motståndare.#3Rädda mig från ogärningsmännen, och fräls mig från de blodgiriga.#4Ty se, de ligga i försåt för mig; grymma människor rota sig samman mot mig, utan någon min överträdelse eller synd, o HERRE.#5Utan någon min missgärning löpa de fram och göra sig redo; vakna upp, kom mig till mötes, och se härtill.#6Ja, du HERRE Gud Sebaot, Israels Gud, vakna och hemsök alla hedningar, hemsök utan nåd alla trolösa ogärningsmän. Sela.#7Var afton komma de tillbaka, de tjuta såsom hundar och stryka omkring i staden.#8Se, deras mun flödar över, svärd äro på deras läppar, ty »vem skulle höra det?»#9Men du, HERRE, ler åt dem; du bespottar alla hedningar.#10Mot deras makt vill jag hålla mig till dig, ty Gud är min borg.#11Min Gud kommer mig till mötes med sin nåd, Gud låter mig se med lust på mina förföljare.#12Dräp dem icke, på det att mitt folk ej må förgäta det; låt dem genom din kraft driva ostadiga omkring, och slå dem ned, du vår sköld, o Herre.#13Vart ord på deras läppar är en synd i deras mun. Må de fångas i sitt högmod, genom den förbannelse och lögn som de tala.#14Förgör dem i vrede, förgör dem, så att de ej mer äro till; och må de förnimma att det är Gud som råder i Jakob, allt intill jordens ändar. Sela.#15Ja, var afton komma de tillbaka, de tjuta såsom hundar och stryka omkring i staden.#16De driva omkring efter rov; om de icke bliva mätta, så stanna de kvar över natten.#17Men jag vill sjunga om din makt och jubla var morgon över din nåd; ty du var för mig en borg och en tillflykt, när jag var i nöd.Min starkhet, dig vill jag lovsjunga, ty Gud är min borg, min nåderike Gud.#