BibelnJobKapitel 30Vers 2Job30:21Och nu le de åt mig, människor som äro yngre till åren än jag, män vilkas fäder jag aktade ringa, ja, ej ens hade velat sätta bland mina vallhundar.2Vad skulle de också kunna gagna mig med sin hjälp, dessa människor som sakna all manlig kraft?— Job 30:23Utmärglade äro de ju av brist och svält; de gnaga sin föda av torra öknen, som redan i förväg är öde och ödslig.4Saltörter plocka de där bland snåren, och ginströtter är vad de hava till mat.Fråga AI om denna versLäs hela kapitletVers 12 / 31Vers 3