1Så förmanar jag nu eder, mina bröder, vid Guds barmhärtighet, att frambära edra kroppar till ett levande, heligt och Gud välbehagligt offer -- eder andliga tempeltjänst.#2Och skicken eder icke efter denna tidsålders väsende, utan förvandlen eder genom edert sinnes förnyelse, så att I kunnen pröva vad som är Guds vilja, vad som är gott och välbehagligt och fullkomligt.#3Ty i kraft av den nåd som har blivit mig given, tillsäger jag var och en av eder att icke hava högre tankar om sig än tillbörligt är, utan tänka blygsamt, i överensstämmelse med det mått av tro som Gud har tilldelat var och en.#4Ty såsom vi i en och samma kropp hava många lemmar, men alla lemmarna icke hava samma förrättning,#5så utgöra ock vi, fastän många, en enda kropp i Kristus, men var för sig äro vi lemmar, varandra till tjänst.#6Och vi hava olika gåvor, alltefter den nåd som har blivit oss given. Har någon profetians gåva, så bruke han den efter måttet av sin tro;#7har någon fått en tjänst, så akte han på tjänsten; är någon satt till lärare, så akte han på sitt lärarkall;#8är någon satt till att förmana, så akte han på sin plikt att förmana. Den som delar ut gåvor, han göre det med gott hjärta; den som är satt till föreståndare, han vare det med nit; den som övar barmhärtighet, han göre det med glädje.#9Eder kärlek vare utan skrymtan; avskyn det onda, hållen fast vid det goda.#10Älsken varandra av hjärtat i broderlig kärlek; söken överträffa varandra i inbördes hedersbevisning.#11Varen icke tröga, där det gäller nit; varen brinnande i anden, tjänen Herren.#12Varen glada i hoppet, tåliga i bedrövelsen, uthålliga i bönen.#13Tagen del i de heligas behov. Varen angelägna om att bevisa gästvänlighet.#14Välsignen dem som förfölja eder; välsignen, och förbannen icke.#15Glädjens med dem som äro glada, gråten med dem som gråta.#16Varen ens till sinnes med varandra. Haven icke edert sinne vänt till vad högt är, utan hållen eder till det som är ringa. Hållen icke eder själva för kloka.#17Vedergällen ingen med ont för ont. Vinnläggen eder om vad gott är inför var man.#18Hållen frid med alla människor, om möjligt är, och så mycket som på eder beror.#19Hämnens icke eder själva, mina älskade, utan lämnen rum för vredesdomen; ty det är skrivet: »Min är hämnden, jag skall vedergälla det, säger Herren.»#20Fastmer, »om din ovän är hungrig, så giv honom att äta, om han är törstig, så giv honom att dricka; ty om du så gör, samlar du glödande kol på hans huvud.»#21Låt dig icke övervinnas av det onda, utan övervinn det onda med det goda.#