1För sångmästaren, till Mutlabbén; en psalm av David.#2Jag vill tacka HERREN av allt mitt hjärta; jag vill förtälja alla dina under.#3Jag vill vara glad och fröjdas i dig, jag vill lovsjunga ditt namn, du den Högste.#4Ty mina fiender vika tillbaka, de falla och förgås för ditt ansikte.#5Ja, du har utfört min rätt och min sak; du sitter på din tron såsom en rättfärdig domare.#6Du har näpst hedningarna och förgjort de ogudaktiga; deras namn har du utplånat för alltid och evinnerligen.#7Fienderna äro nedgjorda, utrotade för alltid; deras städer har du omstörtat, deras åminnelse har förgåtts.#8Men HERREN tronar evinnerligen, sin stol har han berett till doms;#9och han skall döma jordens krets med rättfärdighet, han skall skipa lag bland folken med rättvisa.#10Så vare då HERREN en borg för den förtryckte, en borg i nödens tider.#11Och må de som känna ditt namn förtrösta på dig; ty du övergiver icke dem som söka dig, HERRE.#12Lovsjungen HERREN, som bor i Sion, förkunnen bland folken hans gärningar.#13Ty han som utkräver blodskulder har kommit ihåg dem; han har icke förgätit de betrycktas klagorop.#14Var mig nådig, HERRE; se huru jag plågas av dem som hata mig, du som lyfter mig upp från dödens portar;#15på det att jag må förtälja allt ditt lov och i dottern Sions portar fröjda mig över din frälsning.#16Hedningarna hava sjunkit ned i den grav som de grävde; i det nät som de lade ut har deras fot blivit fångad.#17HERREN har gjort sig känd, han har hållit dom; han snärjer den ogudaktige i hans händers verk. Higgajón. Sela.#18DE ogudaktiga vika tillbaka, ned i dödsriket, alla hedningar, de som förgäta Gud.#19Ty icke för alltid skall den fattige vara förgäten, de betrycktas hopp skall ej varda om intet evinnerligen.#20Stå upp, HERRE; låt icke människor få överhanden, låt hedningarna bliva dömda inför ditt ansikte. Låt, o HERRE, förskräckelse komma över dem; må hedningarna förnimma att de äro människor. Sela. [1] Alfabetisk psalm; se Poesi i Ordförkl.#