1Såsom snö icke hör till sommaren och regn icke till skördetiden, så höves det ej heller att dåren får ära.#2Såsom sparven far sin kos, och såsom svalan flyger bort, så far en oförtjänt förbannelse förbi.#3Piskan för hästen, betslet för åsnan och riset för dårarnas rygg!#4Svara icke dåren efter hans oförnuft, så att du icke själv bliver honom lik.#5Svara dåren efter hans oförnuft, för att han icke må tycka sig vara vis.#6Den som sänder bud med en dåre, han hugger själv av sig fötterna, och får olycka till dryck.#7Lika den lames ben, som hänga kraftlösa ned, äro ordspråk i dårars mun.#8Såsom att binda slungstenen fast vid slungan, så är det att giva ära åt en dåre.#9Såsom när en törntagg kommer i en drucken mans hand, så är det med ordspråk i dårars mun.#10En mästare gör själv allt, men dåren lejer, och lejer vem som kommer.#11Lik en hund som vänder åter till i sina spyor dåre som på nytt begynner sitt oförnuft.#12Ser du en man som tycker sig själv vara vis, det är mer hopp om en dåre än om honom.#13Den late säger: »Ett vilddjur är på vägen, ja, ett lejon är på gatorna.#14Dörren vänder sig på sitt gångjärn, och den late vänder sig i sin säng.#15Den late sticker sin hand i fatet, men finner det mödosamt att föra den åter till munnen.#16Den late tycker sig vara vis, mer än sju som giva förståndiga svar.#17Lik en som griper en hund i öronen är den som förivrar sig vid andras kiv, där han går fram.#18Lik en rasande, som slungar ut brandpilar och skjuter och dödar,#19är en man som bedrager sin nästa och sedan säger: »Jag gjorde det ju på skämt.»#20När veden tager slut, slocknar elden. och när örontasslaren är borta, stillas trätan.#21Såsom glöd kommer av kol, och eld av ved, så upptändes kiv av en trätgirig man.#22Örontasslarens ord äro såsom läckerbitar och tränga ned till hjärtats innandömen.#23Såsom silverglasering på ett söndrigt lerkärl äro kärleksglödande läppar, där hjärtat är ondskefullt.#24En fiende förställer sig i sitt tal, men i sitt hjärta bär han på svek.#25Om han gör sin röst ljuvlig, så tro honom dock icke, ty sjufaldig styggelse är i hans hjärta.#26Hatet brukar list att fördölja sig med, men den hatfulles ondska varder dock uppenbar i församlingen.#27Den som gräver en grop, han faller själv däri, och den som vältrar upp en sten, på honom rullar den tillbaka.#28En lögnaktig tunga hatar dem hon har krossat, och en hal mun kommer fall åstad.#