1Genom visa kvinnor varder huset uppbyggt, men oförnuft river ned det med egna händer.#2Den som fruktar HERREN, han vandrar i redlighet, men den som föraktar honom, han går krokiga vägar.#3I den oförnuftiges mun är ett gissel för hans högmod, men de visa bevaras genom sina läppar.#4Där inga dragare finnas, där förbliver krubban tom, men riklig vinning får man genom oxars kraft.#5Ett sannfärdigt vittne ljuger icke, men ett falskt vittne främjar lögn.#6Bespottaren söker vishet och finner ingen, men för den förståndige är kunskap lätt.#7Gå bort ifrån den man som är dåraktig; aldrig fann du på hans läppar något förstånd.#8Det är den klokes vishet, att han aktar på sin väg, men det är dårars oförnuft, att de öva svek.#9De oförnuftiga bespottas av sitt eget skuldoffer, men bland de redliga råder gott behag.#10Hjärtat känner självt bäst sin egen sorg, ej heller kan en främmande intränga i dess glädje.#11De ogudaktigas hus förödes, men de rättsinnigas hydda blomstrar.#12Mången håller sin väg för den i rätta, men på sistone leder den dock till döden.#13Mitt under löjet kan hjärtat sörja, och slutet på glädjen bliver bedrövelse.#14Av sina gärningars frukt varder den avfällige mättad, och den gode bliver upphöjd över honom.#15Den fåkunnige tror vart ord, men den kloke aktar på sina steg.#16Den vise tager sig till vara och flyr det onda, men dåren är övermodig och sorglös.#17Den som är snar till vrede gör vad oförnuftigt är, och en ränkfull man bliver hatad.#18De fåkunniga hava fått oförnuft till sin arvedel, men de kloka bliva krönta med kunskap.#19De onda måste falla ned inför de goda, och de ogudaktiga vid den rättfärdiges portar.#20Jämväl av sina närmaste är den fattige hatad, men den rike har många vänner.#21Den som visar förakt för sin nästa, han begår synd, men säll är den som förbarmar sig över de betryckta.#22De som bringa ont å bane skola förvisso fara vilse, men barmhärtighet och trofasthet röna de som bringa gott å bane.#23Av all möda kommer någon vinning, men tomt tal är ren förlust.#24De visas rikedom är för dem en krona men dårarnas oförnuft förbliver oförnuft.#25Ett sannfärdigt vittne räddar liv, men den som främjar lögn, han är full av svek.#26Den som fruktar HERREN har ett tryggt fäste, och hans barn få där en tillflykt.#27I HERRENS fruktan är en livets källa genom dem undviker man dödens snaror#28Att hava många undersåtar är en konungs härlighet, men brist på folk är en furstes olycka.#29Den som är tålmodig visar gott förstånd, men den som är snar till vrede går långt i oförnuft.#30Ett saktmodigt hjärta är kroppens liv, men bittert sinne är röta i benen.#31Den som förtrycker den arme smädar hans skapare, men den som förbarmar sig över de fattiga, han ärar honom.#32Genom sin ondska kommer de ogudaktige på fall, men den rättfärdige är frimodig in i döden.#33I den förståndiges hjärta bor visheten, och i dårarnas krets gör hon sig kunnig.#34Rättfärdighet upphöjer ett folk men synd är folkens vanära.#35En förståndig tjänare behaga konungen väl, men över en vanartig skall han vrede komma.#