Job
29:25
23De väntade på mig såsom på regn, de spärrade upp sina munnar såsom efter vårregn.24När de misströstade, log jag emot dem, och mitt ansiktes klarhet kunde de icke förmörka.
25Täcktes jag besöka dem, så måste jag sitta främst; jag tronade då såsom en konung i sin skara, lik en man som har tröst för de sörjande.
— Job 29:25