1Ja, alltsammans har mitt öga sett, mitt öra har hört det och nogsamt givit akt.#2Vad I veten, det vet också jag; icke står jag tillbaka för eder.#3Men till den Allsmäktige vill jag nu tala, det lyster mig att gå till rätta med Gud.#4Dock, I ären män som spinna ihop lögn, allasammans hopsätten I fåfängligt tal.#5Om I ändå villen alldeles tiga! Det kunde tillräknas eder som vishet.#6Hören nu likväl mitt klagomål, och akten på mina läppars gensagor.#7Viljen I försvara Gud med orättfärdigt tal och honom till förmån bruka oärligt tal?#8Skolen I visa eder partiska för honom eller göra eder till sakförare för Gud?#9Icke kan sådant ändas väl, när han håller räfst med eder? Eller kunnen I gäckas med honom, såsom man kan gäckas med en människa?#10Nej, förvisso skall han straffa eder, om I visen en hemlig partiskhet.#11Sannerligen, hans majestät skall då förskräcka eder, och fruktan för honom skall falla över eder.#12Edra tänkespråk skola då bliva visdomsord av aska, edra försvarsverk varda såsom vallar av ler.#13Tigen nu för min, så skall jag tala, gånge så över mig vad det vara må.#14Ja, huru det än går, vill jag fatta mitt kött mellan tänderna och taga min själ i min hand.#15Må han dräpa mig, jag hoppas intet annat; min vandel vill jag ändå hålla fram inför honom.#16Redan detta skall lända mig till frälsning, ty ingen gudlös dristar komma inför honom.#17Hören, hören då mina ord, och låten min förklaring tränga in i edra öron.#18Se, här lägger jag saken fram; jag vet att jag skall befinnas hava rätt.#19Eller gives det någon som kan vederlägga mig? Ja, då vill jag tiga -- och dö.#20Allenast två ting må du ej göra mot mig, så behöver jag ej dölja mig inför ditt ansikte:#21din hand må du ej låta komma mig när, och fruktan för dig må icke förskräcka mig.#22Sedan må du åklaga, och jag vill svara, eller ock skall jag tala, och du må gendriva mig.#23Huru är det alltså med mina missgärningar och synder? Låt mig få veta min överträdelse och synd.#24Varför döljer du ditt ansikte och aktar mig såsom din fiende?#25Vill du skrämma ett löv som drives av vinden, vill du förfölja ett borttorkat strå?#26Du skriver ju bedrövelser på min lott och giver mig till arvedel min ungdoms missgärningar;#27du sätter mina fötter i stocken, du vaktar på alla vägar, för mina fotsulor märker du ut stegen.#28Och detta mot en som täres bort lik murket trä, en som liknar en klädnad sönderfrätt av mal!#