Höga visan
2:16
14Du min duva i bergsklyftan, i klippväggens gömsle, låt mig se ditt ansikte, låt mig höra din röst; ty din röst är så ljuv, och ditt ansikte är så täckt.»15Fången rävarna åt oss, de små rävarna, vingårdarnas fördärvare, nu då våra vingårdar stå i blom.
16Min vän är min, och jag är hans, där han för sin hjord i bet ibland liljor.
— Höga visan 2:16